True

Idag har inte varit min dag direkt...sista dagen med klassen, en misslyckat genrep för min del och en massa press. Jag har ju under året suttit som ordförande för elevrådet och därför var jag rent av tvingad att hålla ett tal för alla nior på skolavslutningen(som är imorgon). Och jag kan talet helt utan till och är jättenöjd över det och har vanligtvis inte något problem med att prata inför en massa folk. MEN jag och skolavlutningar går liksom inte ihop...eftersom jag är väldigt känslig som person så känner jag att jag inte kommer hålla mig för att börja gråta på avslutningen och om jag då ska hålla ett tal så kommer det sluta med att jag inte kan andas och måste typ gå därifrån... Så därför har jag bestämd mig för att inte skippa talet och först kände jag mig misslyckad och arg på mig själv men sen frågade jag mig själv: Vill jag verkligen hålla ett tal ens? svar NEJ jag vill få sommarlov, så nu skiter jag i det här och tar sommarlov, orkar varken pressen från mig själv eller andra att talet ska bli bra. Om en vecka kommer alla endå ha glömt det och vad får jag för det då? Ingenting! När jag gick in på tumblr så såg jag denna bilden och kunde inte annat en att le, den var så passande för stunden och tänk på det, allihop! Du lever för att vill och du ska alldrig göra något bara för att andra förväntar sig det. Du har inget att bevisa, du duger som du är.

Nu har jag skrivit av mig lite här, känns skönt. Tack och hej och JÄVLAR vad skönt det ska bli med sommarlov nu!
// Amanda